dagens läxa
Duktig och friskare som jag äntligen är drog jag ut även fast det hade börjat snöa.. Det blåste oxå lite men vad gör väl det tänkte en optimistisk ,påbylsad med dubbla lager och underställ, ung tjej vid namn Elina.
Första nedförsbacken gick väl ok.. Jag märkte att vinden blev starkare och starkare, men jag fortsatte i gott mod därför att jag snart skulle komma in i ett skogsparti.
Därefter tog jag dock en högersväng upp för en ca 2 km lång backe. I stark motvind kan tilläggas..
Väl uppe befinner jag mig då på en bland det högsta platserna i samhället.
Snö + blåst + kallt = en himlans snöstorm.
Varför tog jag denna rundan tänkte jag för mig själv men lika snabbt som tanken dök upp, lika snabbt kom svaret..: Jo jag vill inte springa skogsrundan själv då varje gång jag (och mamma) tar den rundan springer vi på en himlans massa älgar och jag känner mig som en mycket liten och ensam människa när jag stöter på en stor majestätisk älg ute i det fria och det är jag inte så väldans bekväm med. Även fast jag har stött på de flesta djur ute i skogen och känner mig ganska hemma med det vilda då jag e uppväxt med skogsprommisar & uflykter i alla dess former.
I vilket fall som helst så halkade jag vidare på min runda och vägrade ge upp. Jag var ju trots allt närmare hemma än borta nu.
Väl hemma igen ser hela jag ut som en istapp och jag kan snabbt konstatera ...
Dagens läxa: Motionera gärna i snöstorm, men håll dig i lä eller i skog då det gör ont att få isflingor i ögonen. Alternativt använd skyddsglasögon.
En och annan älg kan va skönare att möta än 100 000 isflingor i ögonen!
före:
efter:
lägg märke till den fastfrusna snön på benvärmarna, min ansiktsfärg skapad av den bitande blåsten, och de ändrade nyanserna på kläderna pga av att de är frysta och blöta..
men värt var det ändå! Det som inte dödar, det härdar! :-)
tack och hej!
ttys
